Hur påverkas ett barn av stress egentligen?

Många ser stress som en del av vuxenlivet, en arbetsbörda som mer eller mindre alla måste utstå till en viss grad då det är en del av att hantera ett jobb eller en utbildning. Men vad händer då det är barn som blir utsatta för stress? Martha Farah, forskare i neuropsykologi hävdar att stressen kan skada barns hjärnor.

Att stress kan fungera som en motivator anser vissa, men när det kommer till barn är jag övertygad om att majoriteten förknippar det med något väldigt negativt, barn bör inte vara stressade. Men hur pass dåligt är stress egentligen för barn? Forskare menar nu att stress faktiskt kan påverka koncentrationsförmågan och språkkunskaperna hos barn som lever i en stressad vardag. Men Martha Farah definierar inte stress endast som en stor arbetsbörda, hon menar att barn som lever i ett hem med drogproblem, depression eller oroligheter i området utsätts för en ständig typ av stress som i sin tur kan skada den fortfarande växande hjärnan. De amerikanska studierna visar hur barn från sämre ställda områden producerar större mängder av stresshormonet kortisol i jämförelse med barn från mer välbärgade områden.

Den farliga och skadliga stressen uppstår, enligt forskarna, då barnen i de utsatta områdena aldrig får hjälp att hantera stressen. Vilket har en negativ påverkar på barnet om det är en ihållande stress som aldrig blir kontrollerad på rätt sätt. Forskarna vill se fattigdomen i vårt samhälle på ett nytt sätt, att det är något som grundas i vår stressade vardag som barn.

Detta är ett relativt nytt sätt att se på problematiken med stress och fattigdom men jag tycker det är en viktig synvinkel forskarna pekar på, jag tror man måste satsa mer på att informera barn och lära dem vad stress är och vad det innebär, hur man hanterar det och vad det kan bero på.

- Fattigdom handlar inte om pengar. Det handlar om stress, säger Martha Farah, forskare i neuropsykologi vid universitetet i Pennsylvania på det vetenskapsmöte som just nu pågår i Boston.

Herman Söderberg

Källor: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-skadar-barns-hjarnor

Oron som drivkraft till att lösa klimatkrisen

En av modern tids största problem är klimatkrisen. Ständigt kommer nya rapporter om hur havsnivåerna stiger, temperaturen ökar och isarna smälter – allt med katastrof som utgång om inte människans påverkan på miljön minskar. Rörande allt detta kan det vara lätt att känna oro. 

Maria Ojala, som är doktor i psykologi vid Örebro universitet, har gjort en enkätunderökning bland 11- och 12-åringar för att se om de kände oro över klimathoten. Som svar fick hon att en tredjedel av barnen kände sig ganska eller väldigt oroade över situationen. Hon fick även fram att flickorna oroade sig i högre grad än pojkarna. Det som barnen oroade sig mest över var djur och naturs välmående och sen hur fattiga människor i andra länder och kommande generationer skulle drabbas. Ojala förklarar att barn idag ofta är mer medvetna om klimatkrisen än vuxna, då det är något som skolan undervisar om. Det kan anses problematiskt att barn går runt och känner oro inför något så stort som klimatkrisen, men enligt Ojala kan oro vara något positivt. Oron kan bli som en drivkraft, som i sin tur kan göra barnen lyckligare då de upplever att det har möjlighet att påverka och förändra klimatutvecklingen. Ojala menar att oro inte är ”samma sak som pessimism och hopplöshet”.

Delad lycka ger mer lycka

Delad lycka ger mer lycka

Hur ser du på lycka? Vissa är som lyckligast när dom ser sitt favoritband live eller vinner en viktig fotbollsmatch, andra när dom ser utsikten från toppen av ett berg eller får lägga armarna runt personen man älskar. Något som är säkert är att man inte kan beskriva den känslan för någon annan och att man inte heller kan föra över den känslan på någon. Men kan det vara så att man blir lyckligare om man har någon att dela ögonblicket med, eller är man som lyckligast när man ensam får ta in allt eftersom ingen annan ändå känner samma känsla som du?

Är Sverige ett lyckligt land?

Från att döma Sverige på ett ytligt plan ser man kanske det som ett någorlunda kallt land där befolkningen är tystlåtna, smått otrevliga och blyga. Man kan tro det, men vem skulle kunna gissa på att Sveriges befolkning är bland de lyckligaste i världen? 

Känslor och musik

Känslor är nödvändiga för att fungera som människa, men vad händer när det blir för mycket? Alla har vi någon gång varit med om att känslorna bubblar över och fått oss att göra eller säga något vi senare ångrat. Det är okej att reagera känslomässigt, och även om det kan kännas jobbigt att i vissa situationer inte kunna kontrollera sina känslor är det viktigt att man undviker att motarbeta dem och i stället förhåller sig till dem, eftersom även de jobbiga känslorna hjälper oss att utvecklas. Detta menar psykologen Gabriella Svanberg.

Lyckan mitt i krisen

Många undersökningar visar att ungdomar är mer stressade idag än förut. Förväntningarna och kraven har framför allt blivit fler; Likaså har media och dess påverkan blivit starkare. Vi ska kunna sköta skolan och samtidigt ha många kompisar. Därefter vill vi hänga med i vad som händer i världen och vem som är snyggast i Hollywood. 

Det är  inte så konstigt att vi känner oss stressade, studenten och val till framtiden börjar närma sig och alla är väl inte helt hundra på vad de ska göra med sina liv. 

Psykologer skulle kanske kalla förvirringen, rädslan och nervositeten jag och många andra känner inför framtiden för en utvecklingskris. En sådan uppstår oftast vid förändring av något slag. I vårat fall, steget till vuxenlivet. Allt vi gjort hittills har varit förutsägbart, skola i tolv år som förberedelser inför universitetsstudier; Därför känns det extra läskigt och stressigt att man helt plötsligt förväntas vara redo för universitet och att bli vuxen. 

Stress - Allt för förekommande

Det finns ingen tvekan på att stressen präglar samhället allt mer, inte minst i skolan. Vi är på väg mot ett allt mer högintensivt samhälle där allt ska gå så effektivt som möjligt. Enligt en undersökning från skolverket 2001 visar det sig att 41 % av eleverna på gymnasiet känner sig stressade. En senare undersökning av rädda barnen år 2011 visar att 59 % av barn mellan 12 och 17 år upplever skolan som stressande. Norman Rosenthal, klinisk professor på Georgetown University Medical School menar att 70 % av de stressade ungdomarna inte får den hjälp de behöver.