Hur påverkas ett barn av stress egentligen?

Många ser stress som en del av vuxenlivet, en arbetsbörda som mer eller mindre alla måste utstå till en viss grad då det är en del av att hantera ett jobb eller en utbildning. Men vad händer då det är barn som blir utsatta för stress? Martha Farah, forskare i neuropsykologi hävdar att stressen kan skada barns hjärnor.

Att stress kan fungera som en motivator anser vissa, men när det kommer till barn är jag övertygad om att majoriteten förknippar det med något väldigt negativt, barn bör inte vara stressade. Men hur pass dåligt är stress egentligen för barn? Forskare menar nu att stress faktiskt kan påverka koncentrationsförmågan och språkkunskaperna hos barn som lever i en stressad vardag. Men Martha Farah definierar inte stress endast som en stor arbetsbörda, hon menar att barn som lever i ett hem med drogproblem, depression eller oroligheter i området utsätts för en ständig typ av stress som i sin tur kan skada den fortfarande växande hjärnan. De amerikanska studierna visar hur barn från sämre ställda områden producerar större mängder av stresshormonet kortisol i jämförelse med barn från mer välbärgade områden.

Den farliga och skadliga stressen uppstår, enligt forskarna, då barnen i de utsatta områdena aldrig får hjälp att hantera stressen. Vilket har en negativ påverkar på barnet om det är en ihållande stress som aldrig blir kontrollerad på rätt sätt. Forskarna vill se fattigdomen i vårt samhälle på ett nytt sätt, att det är något som grundas i vår stressade vardag som barn.

Detta är ett relativt nytt sätt att se på problematiken med stress och fattigdom men jag tycker det är en viktig synvinkel forskarna pekar på, jag tror man måste satsa mer på att informera barn och lära dem vad stress är och vad det innebär, hur man hanterar det och vad det kan bero på.

- Fattigdom handlar inte om pengar. Det handlar om stress, säger Martha Farah, forskare i neuropsykologi vid universitetet i Pennsylvania på det vetenskapsmöte som just nu pågår i Boston.

Herman Söderberg

Källor: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-skadar-barns-hjarnor

Oron som drivkraft till att lösa klimatkrisen

En av modern tids största problem är klimatkrisen. Ständigt kommer nya rapporter om hur havsnivåerna stiger, temperaturen ökar och isarna smälter – allt med katastrof som utgång om inte människans påverkan på miljön minskar. Rörande allt detta kan det vara lätt att känna oro. 

Maria Ojala, som är doktor i psykologi vid Örebro universitet, har gjort en enkätunderökning bland 11- och 12-åringar för att se om de kände oro över klimathoten. Som svar fick hon att en tredjedel av barnen kände sig ganska eller väldigt oroade över situationen. Hon fick även fram att flickorna oroade sig i högre grad än pojkarna. Det som barnen oroade sig mest över var djur och naturs välmående och sen hur fattiga människor i andra länder och kommande generationer skulle drabbas. Ojala förklarar att barn idag ofta är mer medvetna om klimatkrisen än vuxna, då det är något som skolan undervisar om. Det kan anses problematiskt att barn går runt och känner oro inför något så stort som klimatkrisen, men enligt Ojala kan oro vara något positivt. Oron kan bli som en drivkraft, som i sin tur kan göra barnen lyckligare då de upplever att det har möjlighet att påverka och förändra klimatutvecklingen. Ojala menar att oro inte är ”samma sak som pessimism och hopplöshet”.

Delad lycka ger mer lycka

Delad lycka ger mer lycka

Hur ser du på lycka? Vissa är som lyckligast när dom ser sitt favoritband live eller vinner en viktig fotbollsmatch, andra när dom ser utsikten från toppen av ett berg eller får lägga armarna runt personen man älskar. Något som är säkert är att man inte kan beskriva den känslan för någon annan och att man inte heller kan föra över den känslan på någon. Men kan det vara så att man blir lyckligare om man har någon att dela ögonblicket med, eller är man som lyckligast när man ensam får ta in allt eftersom ingen annan ändå känner samma känsla som du?

Är Sverige ett lyckligt land?

Från att döma Sverige på ett ytligt plan ser man kanske det som ett någorlunda kallt land där befolkningen är tystlåtna, smått otrevliga och blyga. Man kan tro det, men vem skulle kunna gissa på att Sveriges befolkning är bland de lyckligaste i världen? 

Känslor och musik

Känslor är nödvändiga för att fungera som människa, men vad händer när det blir för mycket? Alla har vi någon gång varit med om att känslorna bubblar över och fått oss att göra eller säga något vi senare ångrat. Det är okej att reagera känslomässigt, och även om det kan kännas jobbigt att i vissa situationer inte kunna kontrollera sina känslor är det viktigt att man undviker att motarbeta dem och i stället förhåller sig till dem, eftersom även de jobbiga känslorna hjälper oss att utvecklas. Detta menar psykologen Gabriella Svanberg.

Lyckan mitt i krisen

Många undersökningar visar att ungdomar är mer stressade idag än förut. Förväntningarna och kraven har framför allt blivit fler; Likaså har media och dess påverkan blivit starkare. Vi ska kunna sköta skolan och samtidigt ha många kompisar. Därefter vill vi hänga med i vad som händer i världen och vem som är snyggast i Hollywood. 

Det är  inte så konstigt att vi känner oss stressade, studenten och val till framtiden börjar närma sig och alla är väl inte helt hundra på vad de ska göra med sina liv. 

Psykologer skulle kanske kalla förvirringen, rädslan och nervositeten jag och många andra känner inför framtiden för en utvecklingskris. En sådan uppstår oftast vid förändring av något slag. I vårat fall, steget till vuxenlivet. Allt vi gjort hittills har varit förutsägbart, skola i tolv år som förberedelser inför universitetsstudier; Därför känns det extra läskigt och stressigt att man helt plötsligt förväntas vara redo för universitet och att bli vuxen. 

Stress - Allt för förekommande

Det finns ingen tvekan på att stressen präglar samhället allt mer, inte minst i skolan. Vi är på väg mot ett allt mer högintensivt samhälle där allt ska gå så effektivt som möjligt. Enligt en undersökning från skolverket 2001 visar det sig att 41 % av eleverna på gymnasiet känner sig stressade. En senare undersökning av rädda barnen år 2011 visar att 59 % av barn mellan 12 och 17 år upplever skolan som stressande. Norman Rosenthal, klinisk professor på Georgetown University Medical School menar att 70 % av de stressade ungdomarna inte får den hjälp de behöver.

Träna dig i lycka

Träna dig i lycka

Hur kan man göra för att träna sig lycklig? Går det ens att träna upp lycka som om det vore en färdighet? Titti Holmer som är legitimerad psykolog, föreläsare och författare till succsé boken Lycka nu har svaret.

En biologisk lyckoboost

En biologisk lyckoboost

”He who can no longer pause to wonder and stand rapt in awe, is as good as dead”

– Albert Einstein

Händer det ibland att du ser något som får dig att slås av förundran? Kanske en vacker stjärnhimmel eller kanske bara små saker detaljer i din vardag du inte lagt märke till tidigare. Visste du att en sådan upplevelse är en biologisk lyckoboost som tagits fram av evolutionen för att hjälpa oss överleva?

Hitta din egen lycka!

Att vara nöjd och känna sig lycklig är i dagens samhälle ganska sällsynt. Man strävar hela tiden efter att ha det lite bättre och tror alltid att livet kan bli lite mer lyckligt. Varför ska det vara så, och varför har vi den inställningen? I vårat allt mer tekniska samhälle med nya produkter och appar varje dag blir vi påverkade av allt som vi ser. Reklam har aldrig varit så förtjänt då folk är väldigt mycket enklare att manipulera idag jämfört med gårdagen. Det är precis den fällan som är farlig att falla i. Som rubriken "Lycka är att kunna gilla läget- och sig själv", i en artikel skriven av Bengt Brülde säger så behöver vi lära oss att gilla läget. Att inte tänka på problemen utan se varje skede lite mer positivt är något som kan vara hemligheten i att hitta sin egen lycka. 

Varje individ har självklart sitt eget sätt att hitta sin lycka och många händelser kan bidra till att man blir lite lyckligare. Själv har jag alltid kunnat finna lycka i bollsporter och idrottande då det inger ett lugn i mig själv och att få lägga koncentrationen på bara ett mål. Bengt säger i sin artikel, "- Vi människor är målinriktade varelser. Det är meningskapande att vara på väg mot ett mål.". Att hitta mening kan alltså vara ett sätt att finna lycka. 

För att hitta sin egen lycka måste man kunna hitta sig själv och, kanske något klyschigt, ta saker som dom kommer!

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/lycka-ar-att-kunna-gilla-laget-och-sig-sjalv_488295.svd

Lycka är inte ett mål man kan nå

Många undersökningar visar att det som människor strävar efter - pengar, utseende, makt - inte gör oss lyckliga. Trots detta så är vår vardag i stort styrt av dessa mål i tron om att lyckan finns på andra sidan, när vi har uppnått en viss mängd på banken, tränat tillräckligt mycket eller blivit chef. 

– Problemet ligger precis här, vår strävan efter lycka leder åt fel håll, till olycka, och när vi väl upplever lyckan så är det sammanträffande och vi har inte sinnesnärvaron för att uppskatta detta eftersom vi redan är på väg, säger Susanna Grund, leg. psykolog.

Vad är lycka?

Det finns många teorier om vad lycka är och vad det betyder.

Martin Seligman har varit med och utvecklat teorin om inlärd hjälplöshet och Margareta Ivarssons artikel binder ihop den med Mihaly Csikszentmihalyis teori om flow.

Inlärd hjälplös är precis som vad begrepp säger, man har lärt sig bli hjälplös vilket ofta händer när man blivit så van vid en, ofta en dålig, att man anser att vad man än gör så spelar det ingen roll längre, man brukar få en väldigt pessimistisk syn på omvärlden.
 Flow kan man säga är nästan tvärtom, det uppstår när allt går som bäst och man gör sitt allra yttersta för att lyckas med sin uppgift.

Hur finner man lycka?

Man kan bli lycklig på många olika sätt. Man kan till exempel bli lycklig av att få en bil som födelsedagspresent. Pengar kan höja vårt välbefinnande och ge status, men går det att köpa lycka? 

Vi vet att lycka inte behöver associeras med pengar. Man kan gott och väl vara lycklig utan pengar. Det kan till exempel räcka med att veta att alla i sin familj mår bra, fastän man befinner sig i dåliga omständigheter.

Positiv psykologi handlar om att finna faktorer som får oss att må bra. Det kan till exempel vara personliga styrkor och egenskaper.

   Forskning inom positiv psykologi antyder att egoism och materialism inte skapar lycka. De anser att lyckliga människor är osjälviska och jagar varken pengar, prylar eller prestige, utan betonar andra värden i livet.

Om regndanser och andra känslor

Att ha ett sprudlande känsloliv är något som jag tror att många personer strävar efter. Att känna mycket. Personligen fungerar jag så att jag konstant strävar efter att känna så mycket som möjligt, göra så att jag kan uppskatta de saker jag mår bra av till fullo. Att endast få en simpel stimulans av alla saker jag gör duger inte. Detta må låta fantastiskt i vissa fall, hur all glass jag äter känns så himla megagod och att cykla i solsken till skolan är så djäfla underbart och hysteriskt efter 2 månader av molnighet. Men även solen har sina fläckar så att säga, vilket lämnar mig i den positionen där även de negativa känslorna tvingas bli så otroligt starka. Förfärligt.

Min stora fråga är, hur kontrollerar jag känslorna? Är det ens möjligt att kontrollera de dåliga känslorna innan de hinner bryta ut och jag hittar mig själv på badrumsgolvet helt förvirrad?

Stress - fly, fäkta eller dö.

Stress. Ett tillstånd vi allt oftare befinner oss i. Framförallt unga och främst unga tjejer, om vi ska tro Aleksander Perski som är stressforskare på Karolinska Institutet. Han menar att förr låg stressen oftare hos vuxna vid 50-årsåldern men att det har förändrats de senaste 10-20 åren. Stressen verkar dock alltid ha varit större hos kvinnor, vilket kanske inte är så konstigt då de generellt sett utfört mest arbete i alla år.

Men vad är då stress? Och varför känner vi det? Stress är en försvarsmekanism som blivit kvar hos människan sen samlar- och jägar-samhället. Vad som händer i kroppen är att adrenalin pumpar ut i blodet, våra sinnen skärps och övriga funktioner som t.ex. matsmältning går långsammare. Det är människans sätt att förbereda sig på fara. Ofta talar man om två scenarion; fly eller fäkta. Antingen flyr man faran, eller så möter man den. Detta kan även appliceras i dagens samhälle och problemen vi möts av idag. Men Aleksander Perski talar även om en tredje reaktion som han kallar ”spela död-programmet”.

Grubbla och jämför dig mindre - bli lyckligare

Johan har mycket större muskler än jag, undrar hur ofta han tränar? Tränar jag för lite? Och Stina fick alla rätt på förra provet, hur mycket pluggade hon? Är jag korkad? Är det bara jag som tänker så här?

Svaret är nej, majoriteten av oss jämför sig dagligen med andra. Det kan handla om allt från klasskamraternas resultat i skolan till någon främlings klädstil på stan. Detta jämförande och grubblande gör oss olyckliga, menar professor Sonja Lyubomirsky.

Närvarande eller frånvarande?

Den nya fortfarande utvecklande tekniken och de nya könsrollerna har fött fram en hyperstressad klass och mobilen styr idag våra liv. Vi använder den som kamera, kalender, musikspelare, adressbok, väckarklocka, tv och vi får inte glömma telefon. Vi förväntas vara överallt, konstant och man märker hur mycket svårare det blir att låta bli att vara uppkopplad. Informationen vi får under en dag är lika mycket som en människa fick under ett helt år för bara några hundra år sen.
 
Dalton Conley, professor i sociologi vid New York University menar att den nya epoken är här - Elsewhere-samhället.

Stress inte endast negativt!

Stress är något som vi alla förknippar med något negativt och skadligt för hälsan. De flesta tycker inte om att vara stressade och försöker därför att undvika detta så gott det går. Ett sätt kan vara att göra alla sina arbeten i tid så man får mycket tid över, på det sättet slipper man ha mycket att göra på samma gång.

Känslor infekterar vår rationalitet

Beslut är något vi alla tvingas ta varje dag. Oavsett om det så är att välja vilka kläder man ska ha på sig på morgonen, eller vilken utbildning man vill söka in på, tvingas vi ta beslut. Om vi alltid skulle gå efter vårt rationella tänkande när vi fattade beslut, skulle det kanske bli en avesvärt mycket enklare process. Men verkligheten är annorlunda. Vårt humör, sinnesstämning och känslor är några av många faktorer som spelar in vid beslutstagande. I synnerhet känslor.

Lev i nuet

Lev i nuet

Bengt Brülde är doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, och han säger att man är lyckligast av att njuta av det man har i stunden. Inte att se fram emot den där resan eller festen. Egentligen så är materiella ting inte särskilt viktiga om man ska vara lycklig, visar statistik inom lyckoforskning.

Att hantera sin stress

Micaela Attåsen

Stress är ett av de vanligaste hälsoproblemen i vårt samhälle. Risken för diabetes, depression och hjärt- och kärlsjukdomar kan ökas till följd av långvarig negativ stress, som dessutom kan leda till bland annat utbrändhet. De flesta vet inte hur de ska hantera sin stress på ett bra sätt, och många skulle säkerligen kunna må mycket bättre om de bara kände till rätt metoder för detta.

Det finns många vägar till lycka

"Det finns många vägar till lycka!"

Tuva Elgenstierna

Vad är egentligen lycka? Är det när man tagit körkort? Eller kanske när man efter en hel veckas plugg äntligen får träffa sina vänner på fredagskvällen? Eller är det när man är upp över öronen förälskad och äntligen känner att man hittat rätt?

  

Det finns många förklaringar till vad lycka egentligen är. Om vi tänker rent biologiskt kan man säga att känslan om lycka och välbefinnande utstår när utsöndringen av endorfiner ökar. Kroppens eget lyckohormon.

  Om man exempelvis hittar kärleken eller brister ut i ett skrattanfall med sina vänner, kickar endorfinutsöndringen igång och man upplever lyckokänslor och välbefinnande. Den effekten kan även komma av choklad och av träning exempelvis. Men det betyder ju inte att man uppnått lycka om man äter choklad varje minut samtidigt som man skrattar, tränar och är upp över öronen förälskad.